Köpa franchise: kontrollera rätten till varumärket
Vem äger varumärket du ska betala för? Så granskar du rättigheterna, licensen och skyddet innan du köper franchise i Sverige.
Publicerad

När du köper franchise ansluter du dig till en gemenskap där ett gemensamt varumärke hjälper kunderna att känna igen erbjudandet. Men ett välkänt namn är inte samma sak som en säker rätt att använda det. Innan du investerar i skyltar, inredning och lokal marknadsföring behöver du kontrollera både rättigheterna bakom namnet och vad ditt eget avtal faktiskt tillåter.
1. Kontrollera vem som äger rättigheterna
Börja med att be franchisegivaren ange vilka varumärken som ingår i erbjudandet. Det kan vara företagsnamnet som används mot kunder, en logotyp eller särskilda namn på produkter och tjänster. Be om registreringsnummer, rättighetshavare, geografiskt skydd och vilka varor eller tjänster registreringarna omfattar.
Ett registrerat företagsnamn eller en köpt webbadress är inte i sig bevis på att samma beteckning är skyddad som registrerat varumärke. Skilj därför mellan företagets identitet, dess digitala adresser och de varumärkesrättigheter som du ska få använda.
Kontrollera uppgifterna i relevanta register. Patent- och registreringsverket, PRV, hanterar svenska varumärkesregistreringar. EU-varumärken registreras hos EUIPO och gäller även i Sverige. Internationella registreringar kan också ge skydd här, beroende på vilka områden de omfattar.
Kontrollera särskilt:
- att innehavaren stämmer med franchisegivarens uppgifter,
- att skyddet omfattar den verksamhet du ska bedriva,
- om det rör sig om en registrering eller bara en ansökan,
- om registreringen fortfarande gäller.
Varumärkesskydd kan även uppstå genom inarbetning. Om franchisegivaren bygger sitt erbjudande på sådan rätt bör du be om underlag och låta en varumärkeskunnig jurist bedöma det. Avsaknad av registrering är inte automatiskt avsaknad av rätt, men kräver en annan granskning.
2. Följ licenskedjan fram till ditt företag
Franchisegivaren behöver inte själv äga varumärket. Ägaren kan vara ett annat koncernbolag eller en utländsk rättighetshavare som har upplåtit rättigheter till en svensk huvudfranchisetagare. Det viktiga är att den som tecknar avtal med dig faktiskt får ge dig den utlovade användningsrätten.
Be därför om dokumentation som visar hela kedjan från rättighetshavaren till ditt företag. Om bakomliggande avtal är konfidentiella kan relevanta utdrag eller en skriftlig bekräftelse från rättighetshavaren vara ett sätt att klargöra behörigheten. Underlaget behöver vara tillräckligt för en meningsfull juridisk bedömning.
Fråga uttryckligen om franchisegivaren får upplåta rättigheterna vidare, för vilken verksamhet och under vilken tid. Undersök också vad som händer med din användningsrätt om avtalet mellan varumärkesägaren och franchisegivaren upphör.
En viktig varningssignal är att ditt franchiseavtal lovar en längre användningstid än vad franchisegivaren kan visa stöd för i sin egen licens. En muntlig försäkran om att licensen brukar förlängas löser inte den osäkerheten. Begär en dokumenterad lösning innan du binder kapital till varumärket.
3. Stäm av informationen mot svensk lag och avtalet
Sverige har ingen heltäckande särskild franchiselag, men lag (2006:484) om franchisegivares informationsskyldighet kräver att franchisegivaren lämnar klar och begriplig skriftlig information i god tid innan franchiseavtalet ingås. Informationen ska bland annat omfatta de immateriella rättigheter som ska upplåtas till franchisetagaren.
Det innebär att varumärkesfrågan inte bara är en frivillig kontrollpunkt. Du ska få information om rättigheterna före avtal. Däremot är informationsskyldigheten ingen garanti för att skyddet är tillräckligt eller att avtalsvillkoren är fördelaktiga.
Varumärkeslagen (2010:1877) och, för EU-varumärken, EU:s varumärkesförordning är centrala för själva varumärkesskyddet. Avtalslagen och allmänna avtalsrättsliga principer har betydelse för parternas avtal. Informationslagen ersätter alltså inte granskningen av licensvillkoren.
Jämför förhandsinformationen med avtalet och be om tydliga svar på följande:
- Vilka namn, logotyper och andra kännetecken får ditt företag använda?
- Omfattar tillståndet skyltning, trycksaker, webbplats och sociala medier?
- Får du skapa lokalt material, och vem ska godkänna det?
- Finns särskilda begränsningar för digital annonsering eller domännamn?
En allmän rätt att använda ”kedjans varumärke” kan lämna viktiga praktiska frågor obesvarade. Se till att omfattningen är identifierbar och att användningsreglerna går att följa i din vardag.
4. Bestäm vad som händer om rätten ifrågasätts
Även ett kontrollerat varumärke kan bli föremål för en invändning eller tvist. Avtalet bör därför ange vem du ska kontakta om någon kräver att du slutar använda namnet, vem som driver frågan och vem som bär kostnaderna.
Be också om besked om franchisegivarens ansvar om den utlovade användningsrätten saknas eller går förlorad. Förhandla om hur nödvändiga åtgärder ska hanteras, exempelvis byte av skyltar, omarbetning av lokalt material eller tillfälligt avbrott i marknadsföringen. Utgå inte från att du automatiskt får ersättning för varje följdkostnad.
Gör slutligen ett enkelt stresstest: Om namnet inte får användas från nästa månad, vad måste ändras i din verksamhet och vem betalar? Svaret visar hur mycket av risken som ligger på dig.
Praktisk slutsats: Bind inte kapital till namnet förrän du har kontrollerat rättighetshavaren, franchisegivarens rätt att upplåta varumärket och ditt avtals skydd om användningsrätten faller bort.



