Busfrö i Gävle omsätter nära tio miljoner efter sju år

Sju år efter starten omsätter Busfrö i Gävle nästan tio miljoner kronor och har åtta fast anställda, inklusive ägarna. Annelie Jansson och Emma Lilja lämnade arbeten inom it för att bli franchisetagare. Nu visar deras butik hur ett gemensamt koncept och lokalt företagande kan mötas i second hand-handeln.

Från it-jobb till egen franchisebutik

När Annelie Jansson och Emma Lilja ansökte om att få bli franchisetagare hade båda kontorsjobb med bra löner och små barn hemma. Ansökan godkändes 2019. Därmed blev planerna på en second hand-butik i Gävle ett konkret företagarbeslut, med en annan vardag och andra ekonomiska förutsättningar.

I ett reportage publicerat den 9 november beskriver ägarna steget som en stor omställning. Annelie Jansson sammanfattar den första förändringen med att arbetet innebar hälften av lönen och dubbelt så mycket jobb. Beslutet byggde samtidigt på att de hade satt sig in i Busfrös koncept och trodde att det skulle fungera i Gävle.

Butiken drivs av Åter i Bruk AB, som ägs av Jansson och Lilja. Jansson är också bolagets vd. Enligt reportaget har bolaget gått med vinst under de senaste åren. Den redovisade omsättningen på nästan tio miljoner kronor beskriver alltså inte enbart en verksamhet som vuxit i försäljning, utan en butik vars bolag även har redovisat positiva resultat.

Gemensamt koncept med lokal drift

Busfrö i Gävle drivs på franchisebasis, liksom kedjans övriga 14 butiker på olika håll i landet. Det innebär att Gävlebutiken ingår i en gemenskap med totalt 15 butiker, samtidigt som verksamheten drivs av det lokala ägarbolaget.

Mot en avgift får Åter i Bruk AB använda varumärket Busfrö och stöd med bland annat marknadsföring och skyltfönsterplanering. Vid starten fick ägarna även hjälp att bygga upp hela butiken enligt kedjans koncept. Stödet omfattar därmed både sådant som behövdes inför öppningen och delar av butikens löpande presentation för kunderna.

För den svenska franchisegemenskapen ger Gävlebutiken ett konkret exempel på vad ett koncept kan innehålla utöver själva namnet. Här handlar det om hjälp med butikens utformning, marknadsföring och exponering. Det lokala bolagets utveckling behöver samtidigt bedömas för sig: uppgifterna om omsättning och lönsamhet gäller Åter i Bruk AB, inte Busfrökedjan som helhet.

Kommissionsförsäljning styr varuflödet

Alla varor i butiken säljs på kommission. Den som lämnar in en vara får 40 procent av intäkten när den säljs. Modellen innebär alltså att inlämnarens ersättning är knuten till en genomförd försäljning, snarare än att butiken köper varan direkt vid inlämningen.

Det finns också tydliga begränsningar för vad och hur mycket som får lämnas in. Enligt Jansson får varje person lämna högst en påse per avdelning varannan månad. Varorna får inte vara äldre än fem år. Reglerna är en konkret del av butikens arbetssätt och sätter ramar för inflödet av begagnade produkter.

Procentsatsen till inlämnaren ska inte förväxlas med butikens vinstmarginal. Uppgiften beskriver hur försäljningsintäkten fördelas vid en såld vara, medan bolagets resultat också påverkas av verksamhetens kostnader. Reportaget anger att bolaget varit lönsamt under senare år, men ger inte någon exakt vinstsiffra.

Åtta fast anställda – och en större ambition

De åtta fast anställda inkluderar grundarna själva. Verksamheten kan dock sysselsätta betydligt fler personer än så. Jansson uppger att antalet ibland når uppemot 28 när även vikarier, praktikanter, lärlingar, volontärer och personer som arbetstränar räknas in. Det är därför viktigt att skilja den bredare gruppen från antalet fasta anställningar.

Emma Lilja uttrycker samtidigt en framtidstro: hon tror att second hand-trenden håller i sig och ser framför sig en omsättning på 13 miljoner kronor och tio fast anställda. Det är en förväntan om framtiden, inte ett redan uppnått resultat eller en fastställd prognos.

Praktisk slutsats: Den som överväger franchise inom second hand bör granska både kedjans stöd och butikens vardagsekonomi. Gävleexemplet pekar särskilt på kommissionsvillkor, inlämningsregler, bemanning och den egna arbetsinsatsen som frågor att förstå före ett beslut.